Buffalo farm Ohař är den första mjölkgården för bufflar i Tjeckien. Sedan 2015 producerar Anna tillsammans med sin man Alex ekologiska mejeriprodukter av hög kvalitet som mjölk, kefir, yoghurt och ost. Alla produkter bearbetas i sin egen lilla ostfabrik. Mer delen av produktionen säljs genom ett gemenskapsstödd jordbruk. Resten går till stabila kunder som bildas kring, deras nollavfallsbutik och samarbetsbutik. Förutom jordbruk arbetar Anna samtidigt deltid som jordbruksrådgivare, vilket hjälper dem att täcka problem med gårdens kassaflöde.
Namn: Anna Page.
Födelseår: 1981
Kön: Kvinnlig.
Utbildning: Hon har en magisterexamen i allmänt jordbruk från det tjeckiska universitetet för livsvetenskaper i Prag. Hon deltog i olika utbildningsprogram för ackrediterade konsulter vid jordbruksministeriet.
Ockupation: Anna är lantbrukare med deltidsjobb som jordbruksrådgivare.
Gårdsplats: Ohař 5, Mirovice 398 04.
Jordbruksareal i ha: 23.45 (18.64 ha eget, 4.81 ha leasad mark).
Gårdbeskrivning: Efter att ha arbetat inom förvaltningen i flera år bestämde sig Anna och hennes man Alex för att säga upp sig från sina jobb och köpa en gård 2015. När ombyggnaden av stallet och byggandet av den lilla ostfabriken var klar köpte de den första bejorden av 8 bufflar och började sina nya liv som mjölkbönder. Idag består deras bedror av 23 bufflar. Korna mjölkas och all mjölk bearbetas på gården. Bland deras mejeriprodukter, som alla har en miljömärkning, kan vi hitta mjölk, kefir, yoghurt och ost. Alex arbetar heltid på gården, Anna ägnar cirka 60% av sin tid åt jordbruksarbete. Hon arbetar resten av tiden som jordbruksrådgivare.
Deras huvudsakliga försäljningskanal är genom det samhällsstödda jordbruket – cirka 80-90% av deras produktion levereras en gång varannan vecka till sina kunder i form av ett förbetalt paket. Produkterna säljs också direkt till kunder på gården, i en livsmedelsbutik utan avfall och i samarbetsbutiken.
Den största svårigheten i samband med finansiering är problemet med jordbrukskassaflödet som äventyrar jordbruksutvecklingen. Till exempel står de för närvarande inför dilemmat att välja mellan att investera i ytterligare faciliteter för sin ostfabrik (centrifug, churn…), teknik i stall (belysning, nya grindar) eller maskiner (elektrisk fyrhjuling, boskapsbärare). Dessa problem med kassaflödet orsakas främst av höga initialkostnader och när det gäller projektsubventioner på grund av behovet av att finansiera kostnaderna i förväg. För att täcka kostnaderna ådrar sig jordbrukaren skulder, dvs. Återbetalningen av stödet kan ta upp till fyra år. Situationen med banklån/privat investerare var helt annorlunda 2016/2017. Förhandlingarna på den tiden gick bra och det var inget stort problem att be om finansiering. Numera råder stor osäkerhet på bankmarknaderna på grund av Coronakrisen. Privata investerare vill återlämna de investerade fonderna och bankerna har inte mycket vilja att låna ut. På grund av de skyldigheter som följer av projektansökningar måste de vara verksamma i minst fem ytterligare år. Projektets framgång beror på om de hanterar skuldkonsolidering. Den senare är beroende av bankens vilja att hjälpa dem med betalningarna till privata investerare. Projektsubventionerna fördjupar därför kassaflödesproblemen för de små jordbruken. Utan den extra inkomsten från Annas andra jobb skulle gården inte kunna användas alls.
Å andra sidan görs betalningen i det samhällsstödda jordbruket av aktieägarna i förväg – produkterna “säljs” innan de faktiskt produceras så att det inte finns någon risk för rester.
Jordbrukare överväger att samarbeta med en online-livsmedelsbutik och matleveranstjänster i framtiden. Dessutom tänker de på crowdfunding. Deras långsiktiga mål är att främja ett regenerativt jordbruk (system för jordbruksprinciper och jordbruksmetoder som syftar till att rehabilitera och förbättra hela gårdens ekosystem med särskild tonvikt på markhälsa) och bli en av de första koldioxidfria jordbruken.
– Idag finns det ett relativt brett nätverk av ideella organisationer som är dedikerade till att koppla samman bönder och konsumenter. Därför rekommenderar jag att man samråder med planerna för produktion av jordbruksprodukter med dessa icke-statliga organisationer.”
Utbildningsupplevelser och luckor: Förutom sin universitetsutbildning, som hjälpte henne att öka sina kunskaper i jordbruksfrågor, fick Anna ingen särskild utbildning som var användbar för förvaltningen av gården. Anna och Alex lär sig mest allt eftersom. Mycket relevant var emellertid för båda jordbrukarna erfarenheterna från deras tidigare arbete som kontorsarbetare, där Anna fick in i tjeckiska jordbrukssubventioner vid jordbruksministeriet och Alex arbetade som diplomat för Europeiska kommissionen.
De är mycket oroade över klimatförändringarna. För att få inspiration till hur man odlar på ett hållbart sätt följer Anne exemplen på olika gårdar som utvecklas utomlands, särskilt inom regenerativt jordbruk.
Slutliga överväganden: Den stora utmaningen är bristen på tid. Eftersom Anna är beroende av sitt andra deltidsjobb för att hjälpa till med finansieringen kan hon inte ägna all sin tid åt att arbeta på gården. Den övergripande jordbruksförvaltningen med mjölkbearbetning på gården är nästan omöjlig att hantera med endast två personer tillgängliga.
För att starta entreprenörer med egen produktion kan finansiering och försäljning av produkter genom gemenskapsstödd jordbruk vara mycket lämpligt och garantera att nästan all produktion från gården kommer att säljas. När det gäller att starta jordbrukare finns det ingen tid alls för rätt saluföring av egna produkter i början, utan vilken det är omöjligt att sälja dem. En samhällsstödd jordbruksmodell (CSA) skulle kunna hjälpa mycket, eftersom det finns ett ömsesidigt engagemang mellan producenten och kunden. Men även detta system har sina brister.
Den stora tillgången när det gäller Anna och Alex är verkligen produktionen av otraditionella miljömärkta produkter av god kvalitet.
Dessutom vill de visa att livsmedel kan produceras samtidigt som de tar hand om miljön. Gräsrotsfinansiering skulle därför kunna vara ett lämpligt verktyg för att få ekonomiskt stöd och samtidigt sprida medvetenhet.
